Imorgon är det inskrivning på mödravårdscentralen. Jag förväntar mig att det kommer klämmas, provas, vägas, mätas, frågas och svaras en del.
Jag kommer få chansen att ställa frågor om B:s trötthet kommer att hålla i sig och vad man kan göra åt den. Hur stor är risken att drabbas av listerios eller toxoplasmos, sjukdomar jag knappt hört talas om förrän B blev gravid men som numera styr kosten? Kan man redan nu veta om det är tvillingar? Och hur stor är risken egentligen att fostret har Downs syndrom?
Det känns svårt.
Svårt för att jag på intet sätt vill förhäva mig med min närvaro och mina frågor, men jag är rädd att det ska uppfattas så. Jag är rädd för att barnmorskan ska se mig som en sån där pappa som är där mest för syns skull. En pappa som vill sticka ut och samla PK-poäng fast han helst skulle vilja vara på jobbet och fila på karriären.
För så är det verkligen inte.
Jag följer med för att jag ärligt och uppriktigt bryr mig och kanske ännu mer för att möta min osäkerhet i att bli förälder. Jag har ju inte varit med om något liknande förut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar