Inskrivningen gick över alla förväntningar. Mina farhågor kom helt av sig redan i första minuten på barnmorskemottagningen när barnmorskan och hennes praktikant vände sig mot mig för att fråga hur det känns.
Känns?
Surrealistiskt, säger jag och blir alldeles ställd när inledningen fokuserar på mig. Och så berättar de vidare om hur ultraljudet kommer att gå till, ställer ytterligare någon fråga som jag svarar på och B sitter bredvid och hamnar lite ur fokus och jag pratar på medan nervositeten släpper och jag känner mig sedd, förstådd och inte alls utanför.
Så fortsatte det också. Inskrivningen löpte på med sputor och mer information - hela tiden med lika mycket uppmärksamhet på oss båda. Att ha tänkt så fel om mödravården kändes helt rätt. Låt oss hoppas att det fortsätter i samma stil.
Barnmorskemottagningen-Våra fördomar 1-0.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar